Dagen före Julia skrev om sina superskor så gjorde jag det precis hon skrev om, la ett par hundralappar extra på ett par nya skor. Mina Nike+ som jag haft i två år var redo att bytas ut, eller få ett par kompisar åtminstone, så jag gick och fick nya utprovade. Jag har hunnit springa 26 km i dem och de har inte intagit första platsen än – mina gamla Nike är fortfarande aningen skönare att springa i. Fast jag tror att det bara är en vanesak och jag kommer snart vara lika kär i mina skor som Julia är, snygga är de i alla fall.

Är inne i femte veckan av mitt träningsprogram inför Tjejmilen och i morgon är det dags för ett lugnt pass på 4 km. Ska bli skönt att bara ta det lugnt och lyssna på ljudbok – ren njutning. Sen på torsdag är det dags för ett hårdare pass som jag faktiskt tänkte ta på löpband, det vill säga om gymmet har öppet (det är ju röd dag). Samma pass var inplanerat för föregående torsdag och det slutade inte bra. Eller bra och bra – inget hände, jag föll inte på min näsa eller bröt något ben i kroppen. Men det kändes inte bra, inte bra alls. Andningen krånglade, benen kändes som bly, löpsteget kändes snubblande och jag genomförde inte passet som det var tänkt. Hoppas verkligen det går bättre på torsdag, det ska gå bra på torsdag.